Ett Hundliv del 8

8 slutet


-Du ser sliten ut, sa påandrasidansjönboendegrannen.
-Ja, sa jag, det var en hård natt.
-Jasså, sa påandrasidansjönboendegrannen.
-Ja, sa jag, jag vet inte hur många altaner jag byggt i natt, förresten blev dom dansbanor allihop och jag skulle driva dom. Där satt jag och bokade orkestrar och lyssnade till konstiga skämt som:

Är det trallvirke i dansbanan.

-Jag blev så trött efter allt arbete och orkesterbokningar, sa jag. Sen vaknade jag av att Huskorset skakade mig och sa till mig att sluta skratta för snarkningar hade hon vant sig vid men en person som ligger och gapskrattar i sömnen gjorde henne inte bara nervös utan nästan skräckslagen.

-Ja du, sa påandrasidansjönboendegrannen, du har det inte lätt du. Nu kör vi i alla fall igång så det blir klart när orkestrarna kommer.
Han gick småskrattande till bilen och hämtade en massa verktyg.

Det sågades, mättes, sågades, skruvades och monterades och så stod Huskorset med kaffebrickan klar på den del av dansbanan, ä, jag menar altan, som var brukbar.
Påandrasidansjönboendegrannen drack sitt kaffe med kaka och sedan jagade han på mig för att skruva vidare.

När lunchen var aväten och eftermiddagen närmade sig sitt slut satt allt på plats. Trappan, trappräcke och altanräcke.
-Det gick ju som en dans, sa påandrasidansjönboendegrannen. Han fnissade åt sitt skämt.
-Den hörde jag redan häromdagen av sonen, sa jag, så det så.
-Ja man kan ju inte alltid få nya skämt, sa påandrasidansjönboendegrannen. Jag tycker i alla fall att det har gått bra och dessutom ser bra ut.
-Tack för hjälpen, sa jag.

Där stod jag på gården och höll om huskorset och beundrade vår nya altan. Det var nästan som en väggbonad från förr.

Hur det blev?

Ta kolla på kortet här nedanför så ser du resultatet. Det blev förbaskat bra och det gick ju faktiskt som en dans…

Nästa vecka kommer det nya äventyr!

Ett Hundliv ( del 7)

…forts


7

-Vi börjar inifrån den del som du ska ha kvar, sa sonen, langar du upp golvplanken så skruvar jag.

Valet var inget, varför jag började med att lägga upp några plank på det färdiga underlaget.

-Vi måste ha varannan lång och varannan kort, sa sonen, annars kommer alla skarvar på samma ställe.

Plankor langades och skruvades och innan ordet ”altan” var uttalat låg golvet på plats.

-Det gick ju som en dans, sa sonen och musikern. Han log lätt åt sitt skämt som det tog någon stund för mig att fatta.

Dom har ofta sådana där skämt musikerna, det är liksom sotarnas knoparmoj, eller vad det nu heter det där hemliga språket.

-Javisst, kontrade jag vi höll en bra takt…

Sonen tittade på mig och gav mig ett erkännande leende.

”Så var det med det”, tänkte jag, ” jag kan jag också!”

-Vi måste väl inviga golvet, sa huskorset och bjöd på kaffe.

Där satt vi och dinglade med benen på det helt nylagda altangolvet under baken. Mina tankar gick till kommande arbetsinsatser som handlade om räcke och trapp.

Som vi satt där försjunkna i vår framtid kom en bil uppkörande på gården. Det var före detta goda nästgårdsgrannen och numera påandrasidansjönboendegrannen.

-Jag kom perfekt, sa han och fikade efter fika.

-Sätt dig, sa huskorset och hämtade en kopp till.

Där satt vi som svalorna på en telefonledning, fast vi satt på altangolvet.

”Det finns inte så många telefonledningar längre…” tänkte jag ”kanske är det därför man så sällan ser svalor…”

Jag avbröts i mina tankar.

-Jaha ja, sa före detta grannen och påandrasidansjönboendegrannen. Bara räcke och trapp kvar. Jag kommer i morgon så tar vi räcket.

Han har en drivande energi, påandrasidansjönboendegrannen.

Den natten sov jag illa. Jag drömde om dansbanor och byggande. Svetten lackade och jag vaknade med lakarna snodda runt kroppen och stönande sa jag:

-Jag ska aldrig bygga en dansbana mer.

Huskorset tittade frågande på mig. Jag lösgjorde mig från sängkläderna och gick på toa.

Forts. följer…

Ett Hundliv (del6)

…forts


6

Regnet öste ner dag tre men som sonen sa,

-Ska du kunna sitta här på altanen i sommar så får vi allt hålla ett högre tempo…

Han tittade på mig frågande men jag såg ut som om det regnade... (förklaring kommer i nästa del)

Just då kändes hela projektet som något som kunde väntats med tills bättre, eller åtminstone torrare tider randades.

Tänk vad dom kan när dom sätter den sidan till, dom som kan menar jag.

I ett huj satt hela underdelen på plats med cc60 hit och en och tjugofem dit, för att inte tala om 45-120 och 45-70, skruvar i olika fason och balkskor…

-Sådärja, sa sonen. Nu är det bara resten kvar.

-Du säger det, sa jag.

-Yes, i morgon tar vi tag i golvet. Sen är det bara trappan och räcket kvar.

När sonen hade åkt stod jag och tittade på det som gjorts och även om det inte var jag som var hjärnan bakom bygget så kände jag ändå en viss tillfredsställelse med vad som gjorts.

Huskorset förevigade arbetet. Oftast bifogar jag inte kort till denna spalt. Jag anser att fantasin bör räcka till men Huskorsets kort är ändå ett slags bevis på att även jag deltog i arbetet. Här en liten försmak på vad som komma skall!

Forts. följer…

Mors, Mormors, Mormors Mors dag!!

Idag firar vi Mors, Mormors, Mormors Mors dag!!
Discovery's Irish Clare
Korint som fyller 11 år!!

Här var hon 9 år och BIS Veteran på VFKs Utställning i Skara!

Ett Hundliv (5)

…forts


5

När den första gropen grävts och den andra just påbörjats, konstaterade den kreative sonen att urberget försåg oss med ett stabilt fundament. Sålunda mixades cementen med vatten och plintarna ”sattes”…

Det är inte varje dag som solen skiner, inte ens i ”Solens stad”. I horisonten var allt jag såg, Regntunga skyar. Snart var dom inte så regntunga mer för regnet föll i en inte obetydlig mängd på sonen och mig.

Vi satte ett par hinkar i skydd över plintarna på sonens inrådan sen blev det kaffe. Den tilltänkta kaffepausen drog ut på tiden och sonen sa att det han tänkt göra mer under dagen lika gärna kunde vänta tills kommande dag. Det regnade då också.

Två dagar senare var morgonen vacker och ljus, nästan så man kunde tro att det fanns en sol ovan molnen. Regnet var som bortblåst och det var inte underligt för blåste, gjorde det.

Sonen mätte, drog streck och beordrade mig att hålla här och där sen kapades det och mättes det.

-Vi ska sätta några balkskor innan vi sätter 75-orna på plats, sa han.

-Självklart, sa jag för man vill ju inte spä på uppfattningen om sin egen okunskap. Tanken måste ju ändå vara att barnen ska se upp till sina föräldrar.

Forts. följer…

Röntgen resultat

East Meadows I've Got A Feeling "Lynley"

nu har två av hans avkommor blivit röntgade hos Kennel Ember
Ember Barcelona - B

Ember A Kind of Magic - B

//Lena, Ulf-Peter och Susanne

Lite resultat från Ransäter 2012

East Meadows Keep An Eye On Me "Farin"

Farin står för bästa resultatet från Ransäter 2012
hon vinner unghundsklassen med CK och sedan 3:e BÄSTA TIK
med R-CACIB

Farin i rörelser
(Bilderna kommer från VFKs utställning för 2 månader sedan där hon blev
BEST IN SHOW)

Brorsan East Meadows Starboy "Matisse"
vann även han ungshundsklassen med CK men oplacerad i BÄSTA HANE.

Mormorbror East Meadows I´ve Got A Feeling "Lynley" Ex
Morbror East Meadows Louis Armstrong "Louis" Ex
Båda i öppenklass

Domare för dagen i Ransäter: Cristian Stefanescu, Rumänien

Ett Hundliv (4)

…forts


Sonen är språklärare men även musiker och artist. (Det där lät som en Taube låt…) Trots denna humanistiska läggning, som han för övrigt ärvt från sin far, är han inte oäven när det gäller hantverksmässiga arbeten.
Sonen upprättade med relativ säkerhet en ”nödvändighetslista”, som han sa.
-Du förstår att det är bättre att ta det vi behöver lite pö om pö, sa han.
Lastningen av tum hit och dit tillsammans med ”Färdig betong” och sedan skruvar i osannolika dimensioner.
-Dom är franska, sa han.
Jag såg enbart förvirrad ut och accepterade vilket land dom än kom från bara dom gjorde den nytta som behövdes.

Väl hemkomna lossades lasten och sonen tog kommando.
-Håll här, sa han och gav mig ett snöre.
Den andra snörändan fäste han raskt vid huset sedan gjordes manövern om på en annan sida av huset och vips hade han räknat ut något…
-Här ska vi sätta en plint, sa han, så markerade han platsen och gjorde samma operation ett par gånger till.

Som sagt, de estetiska förmågor han ärvt av sin far, var han fått de praktiska från vet jag inte, möjligen också från sin far eftersom han inte har några kvar.

-Om du fixar lite vatten, sa han så ska jag gräva en grop.
Gräva en grop, det skulle jag aldrig komma på tanken att göra åt någon annan…

Forts. följer…