Ett hundliv (3)

…forts


Jag visste inte hur jag skulle svara. När vi hade byggt huset hemma hade min vän blandat sand och vatten i murbruket.
-Finns det färdigblandat? sa jag.
-Visst , sa den finnige med överläppen. Hur muke ska du ha.
-Till en stolpe, sa jag.
-En stolpe? sa den finnige med överläppen och såg undrande ut.
Jag samlade mig och redogjorde för mitt problem.
-Ä håle djupt? sa den finnige med överläppen.
-Nja, sisähär, sa jag och måttade med armarna, och så här brett, tillade jag för att göra bilden mer komplett.
-Då räcker dä mä tre säckar, sa den finnige med överläppen.
-Tre säckar?? dom läcker väl inte?? sa jag.
-Nä då, sa den finnige med överläppen, dom kanske dammar lite men dä Ä ingen fara.


Då lärde jag mig att färdigblandad cement inte innehåller vatten. Vatten tillsätter man när man kommit hem, ungefär som en sån där sockerkaksmix.

Denna historiska beskrivning av mitt kunnande när det anbelangar byggande kommer från vår byggnation av hundgården. Parentetiskt kan sägas att hundgården efter dryga 20 år, fortfarande är i bruk och lika stabil som då den byggdes men nu handlade det alltså om att bygga ut altanen.

Jag insåg snabbt att mitt kunnande i tum hit och dit eller 45/145, var av det mer begränsade slaget varför jag på stående fot beslutade om assistans.

Min tacksamhet mot den som uppfann mobiltelefonen kan inte mätas i kända mått. En av sönerna svarade och lovade att assistera sin far.

Forts. följer…

Fortsättning på Ett Hundliv

…forts


Altanen skulle alltså byggas om och ut. Detta krävde inte bara planering utan också en diger inköpslista.
Virke i massor, skruv av olika sorter fästanordningar så kallade balkskor och framför allt måste allt detta ha en stadig förankring i marken, förklarade den före detta goda grannen, som är lika god som tidigare men inte lika mycket granne. Han har flyttat till andra sidan sjön. Han ställer dock gärna upp med en hjälpande hand vid byggprojekt eftersom det så att säga ”ä hans liv å bygga”.
Inköpslistan var lång och innehöll en massa olika saker att inköpa.
Där stog jag alltså i bygghandeln och stirrade ner på säckar med så kallad färdig betong och tyckte att allt detta upplevts tidigare för si så där 24 år sedan.

Bakom disken stog en finnig yngling med en överläpp som nästan pekade rakt ut. Det var en liten springa mellan den och näsan och i springan spretade en tunn mustasch fram. Jag fascinerades av den öerhörda "prillan" under läppen och hörde inte svaret .
Jag stirrade fånigt på honom och sa:
-Förlåt.
-Ska de va färdiblandat? frågade han igen.
Färdiblandat??? Hur får man hem det? Rinner det mycket? Kan det rinna ut i bilen och kan man ta det i bilen?

Forts. följer…

Resultat Tvååker 6-7 juli 2012

 Dubbelutställningen i Tvååker
Fredag och Lördag 6-7 juli 2012

Fredag
Domare Jean Pierre Achtergael, Belgien

Matisse fick excellent och tvåa i unghundsklassen med ck
Lynley fick vg i öppenklass
Louis fick excellent och trea i öppenklassen med ck
Farin fick vg i ungtiksklassen

Uppfödargruppen blev 3a med hp
av tre deltagande grupper

Lördag
Domare Irene Krogstad, Norge

Matisse fick excellent och vann unghundsklassen utan ck
Lynley fick vg i öppenklass
Louis fick excellent och trea i öppenklassen med ck
Farin fick excellent och vann ungtiksklassen och 4a bästa tik

Uppfödargruppen blev 2a med hp
av tre deltagande grupper

East Meadows Starboy "Matisse"

East Meadows Louis Armstrong "Louis"

East Meadows Louis Armstrong "Louis"

East Meadows Louis Armstrong "Louis"

Kennel East Meadows uppfödargrupp
E M I've Got A Feeling "Lynley"
E M Louis Armstrong "Louis"
E M Starboy "Matisse"
E M Keep An Eye On Me "

Tack till Christoffer och Shahkaela för hjälpen i grupperna båda dagarna.

Ett Hundliv (är tillbaka!)

Tiden går och vi förändras med den eller..?

Tidigare när huskorset störde mig i min vilsamma position intogs den på soffan i vardagsrummet. Nu intages denna position i en fåtölj med uppfällbart fotstöd. Den är sagolik och bidrar till stor del i min vällevnad, som jag för övrigt ordinerats av läkare.
År 2000 genomgick jag en så kallad hjärtinfarkt vilket fick till följ att jag inte kunde arbeta som tidigare. När min läkare frågade om jag rökte, svarade jag sanningsenligt ”ja” på frågan.
-Då syns vi snart igen, sa han.
-Så du menar att jag ska sluta, sa jag. Varvid han nickade instämmande.
-Hur är det med vin, kvinnor och sång, sa jag.
-Det är bara nyttigt, sa han.

Jag har alltid sagt att man ska lyda sin läkare. Huskorset delade däremot inte hans ordination så ”kvinnor”, i pluralis, var uteslutet. Jag bestämde mig också för att sluta sjunga!
Min fåtölj är alltså en del i den levnad jag ordinerats även om han inte uttryckligen sa att jag skulle köpa en fåtölj med uppfällbart fotstöd… men å andra sidan sjunger jag ju inte…

Tidigare när jag vilade som skönast fick alltid huskorset idéer om saker som skulle göras. I det fallet har inget förändrats… möjligen att jag sover lite hårdare på dagen och inte alltid hör hennes förslag på konstruktiva förändringar i omgivningen.
-Tänk om vi skulle bygga om altanen, sa huskorset.
Innan den djupa och vilsamma sömnen infunnit sig…

Det var startskottet till ett anal separata projekt som jag försökte förklara omöjligheten i att genomföra.

Forts. följer…