Det började ganska bra. Jag vaknade vid 3-tiden av att det regnade. Ja, regnade är en underdrift. Det formligen vräkte ner vatten frå ovan. I fjärran mullrade det lovande.
Nu är det inte så att jag är speciellt förtjust i åska men muller för oftast med sig regn och till och med oväder. Detta känndes lovande. Jag vände mig i sängen och somnade om.
Huskorset har ju tidigare deklarerat vilka arbetsuppgifter som står på tur och dagen skulle ägnas åt vedkörning. Det innebär att jag kör ved i skottkärran och Huskorset staplar i vedboden. Detta skulle alltså ske samtidigt som Tour de France nionde etapp avgjörs. En bergsetapp där vi tittare skulle få vara med från början. Med det ihållande regnandet såg det därför lovande ut inför dagen.
Vid nio-tiden slutade regnet plötsligt och vi, det vill säga hundarna och jag, kommenderades ut på morgonprommis.
Lugnt tänkte jag, väderleksspåmännen lovar mer regn så när vi kommer hem, om vi hinner hem, regnar det igen.
När klockan väl passerat tv-starttiden för Touren, sken solen från en klarblå himmel.
-Vi tar lite youghurt, sa Huskorset, sen börjar vi med veden.
Jag har spejat mot horisonten likt en gammal indian. Inget regn i sikte. Nu har Tourdeltagarna passerat flera berg...
Vedhögen är fortfarande ett jätteberg i mina ögon.
Kanske regnar det i morgon?
HH (Husets Härskare)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar